Aumentu trimestrál ida taka diminuisaun fulan neen nian, no referénsia pobreza ida ho dékada ida sei hasoru malu ho debate orsamentu nasionál.
Husi Raimundos Oki
Fundadór & Editór, The Oekusi Post. Lifau, Oe-Cusse Ambenoi, Timor-Leste. 18 Setembru 2026
DILI (TOP) – Bainhira Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão aprezenta relatóriu ida ba Prezidente Repúblika Timor-Leste, José Ramos-Horta, iha Palásiu Prezidensiál Bairro-Pité, iha Kinta-feira ne’e, mensajen ne’ebé nia hato’o trankuilidade: Fundu Petrolíferu buras ona. Sa'e husi bilaun U$18.31 iha fulan-Marsu nia rohan ba bilaun U$18.43 iha fulan-Juñu nia rohan, fundu riku-soin soberanu hetan milaun U$120 millaun iha trimestre ida de'it, tanba aumentu iha merkadu asaun nian ne'ebé mak hamosu rendimentu investimentu brutu hamutuk milaun U$719.
“Ha’u relata ba Prezidente Repúblika katak horisehik, iha reuniaun Konsellu Ministru nian, Governadór Banku Sentrál aprezenta relatóriu ida kona-ba dezenvolvimentu ekonómiku Timor-Leste nian iha fulan neen ikus ne’e no mós jestaun Fundu Petrolíferu nian”, tenik Xanana ba jornalista sira hafoin enkontru semanal ne’e.
Ida ne'e mak istória ida kona-ba komparasaun trimestre ba trimestre, no iha termu sira ne'e, númeru sira loos. Maibé, bainhira haree fila-fali ba períodu fulan neen tomak ne’ebé tuir loloos relata husi Governadór Banku Sentrál Timor-Leste (BCTL), Helder Lopes, mosu imajen ida ne’ebé diferente.
Iha tinan 2025 nia rohan, fundu nia valór hamutuk dolar amerikanu biliaun 18,61. To'o fulan-Marsu 2026 nia rohan, ida ne'e tun ba bilaun U$18.31, tun ida ho maizumenus milaun U$300 ne'ebé kauza husi retornu investimentu negativu sira maizumenus milaun US$97.72, hamutuk ho levantamentu sira hodi finansia orsamentu estadu nian. Rekuperasaun ne'ebé haree iha trimestre daruak restaura de'it parte ida husi valór ne'ebé lakon. Bainhira kalkula husi Dezembru to’o Juñu, loloos fundu nia valór tun kuaze porsentu ida, envezde sa’e.
"'Aumentu' ne'ebé destaka husi Konsellu Ministru sira mak real de'it bainhira lakon sira iha trimestre dahuluk esklui ho nonook husi kálkulu."
Ida-ne’e la’ós padraun foun kona-ba oinsá dezempeñu fundu nian komunika iha Dili. Ofisiál sira iha tendénsia atu relata kona-ba períodu pozitivu sira foin lalais ne'e, enkuantu tendénsia sira ne'ebé luan liu pozitivu ka negativu ne'ebé dobrada ba númeru semi-anuál ka anuál sira ne'ebé fó sai ho fanfarra uitoan de'it. Ba nasaun ida ne'ebé nia orsamentu nasionál depende maka'as ba fundu, no iha ne'ebé maioria públiku la iha meius independente atu verifika númeru sira banku sentrál nian, enkuadramentu informasaun nian importante hanesan ho kálkulu sira rasik.
Fatór prinsipál rua mak lori númeru prinsipál sira-ne'e. Primeiru mak merkadu: Timor-Leste nia fundu, hanesan maioria fundu rikeza soberanu sira, iha espozisaun ba merkadu asaun globál sira, no dezempeñu ekuidade internasionál ne’ebé forte iha trimestre daruak ajuda hasa’e fali fundu nia valór. Fatór daruak mak estadu nia nesesidade rasik atu halo levantamentu sira. Durante semestre dahuluk tinan 2026, governu hasai millaun U$800 husi fundu hodi finansia gastu sira orsamentu nasionál nian montante ida ne'ebé boot liu duké lukru investimentu trimestrál totál ne'ebé selebra daudaun.
BCTL nia aprezentasaun rasik destaka diretamente ida-ne’e, hodi nota diminuisaun iha reseita petrolífera no fundu ne’e nia dependénsia ne’ebé aumenta ba rendimentu investimentu envezde reseita setór petrolíferu hodi garante nia viabilidade iha futuru. Ho liafuan seluk, fundu nia saúde ba tempu naruk agora depende menus ba rezerva rekursu ne’ebé restu iha kampu Greater Sunrise ka restu husi rezerva Bayu-Undan, no liu ba dezempeñu merkadu globál no dixiplina governu nian iha futuru kona-ba levantamentu sira.
Enkuadramentu hanesan ne'e komplika persesaun polítika sira. Fasil liu atu defende fundu sira ne'ebé mak promove hanesan aumenta iha parlamentu nia oin antes époka deliberasaun orsamentál duké fundu sira ne'ebé mak rekoñese katak menus tanba gastu estadu nian ne'ebé maka aas. Tempu divulgasaun ida-ne’e nian mós notavel: aprezentasaun ne’e akontese iha momentu ne’ebé Ministériu Finansas hato’o nia versaun rasik kona-ba relatóriu pobreza nian ba Konsellu Ministrus relatóriu ida ne’ebé, tuir PM Xanana, diferente ho númeru sira Banku Mundiál nian. Konsellu Ministru deside katak konjuntu dadus rua ne’e tenke rekonsilia molok Parlamentu Nasionál hahú debate orsamentu.
Primeiru-Ministru Xanana nia esplikasaun kona-ba lakuna dadus ida-ne’e apontadu: númeru sira Banku Mundiál nian ne’ebé agora daudaun serve nu’udar pontu referénsia bazeia ba dadus husi tinan 2014. Hili tinan referénsia ida-ne’e la’ós koinsidénsia. Banku Mundiál nia relatóriu ikus liu kona-ba pobreza no ekuidade iha Timor-Leste rekoñese limitasaun sira ne’e hanesan; ida ne'e nota katak enkuantu nasaun ne'e halo progresu signifikativu iha redusaun pobreza entre 2007 no 2014, falta dadus resente komplika avaliasaun ba dezenvolvimentu atuál sira.
Bazeia ba liña pobreza nasionál, taxa pobreza tun hosi pursentu 50.4 iha 2007 ba pursentu 41.8 iha 2014. Bainhira sukat hasoru liña pobreza estremu internasionál ho US$2.15 kada loron, melloria ne'e parese maka'as liután tun hosi pursentu 40.9 ba pursentu 24.4 iha períodu hanesan ho progresu ne'ebé hanesan entre uma-kain sira dependente ba setór agrikultura. Dezigualdade, hanesan sukat hosi índise Gini, mantein relativamente ki'ik iha 28.7 iha 2014.
Maibé, númeru sira-ne'e reprezenta dadus ne'ebé maka iha tinan sanulu-resin-ida, maibé uza hela atu formula argumentu polítika sira ba 2026. Instantánea 2014 nian ne'e hatudu katak taxa pobreza rurál nian liu dala rua hosi sira iha área urbana sira pursentu 28.4 hasoru pursentu 14.3 no disparidade sira iha asesu maka'as: besik pursentu 40 hosi ema kiak sira ne'ebé laiha asesu mínimu, no laiha padraun kuartu ida laiha asesu ba eletrisidade. Karik lakuna sira-ne'e sai ki'ik liután tanba investimentu sira ZEESM nian, gastu sira ba infraestrutura, no orsamentu sira ne'ebé finansia hosi reseita mina-rai nian iha dékada ikus ne'e ka muda de'it iha natureza ne'e pergunta ida ne'ebé dadus baze 2014 nian labele hatán.
Raimundos Oki nu’udar fundadór no editór The Oekusi Post, ne’ebé fó sai kona-ba governasaun, liberdade imprensa no krime organizadu iha Oe-Cusse Ambeno no iha Timor-Leste laran tomak.

